fredag 27 februari 2015

KARIBIEN

Måste ju bara skriva lite om Karibien. Började nämligen det nya året med en lyxkryssning i Karibien i två veckor. Först åkte vi till Fort Lauderdale i Florida där vi var de första två-tre dagarna. Hur mysigt som helst. Kändes nästan onödigt att behöva lämna hotellet och den fina stranden för att "åka båt". Men sen när jag såg båten (om man nu kan kalla det för båt, snarare en flytande liten stad) tappade jag hakan på riktigt. Världens största kryssningsbåt. Oasis of the Seas. 


Den blå är största kryssningsfartyget i Sverige - grå är Oasis of the Seas.
Helt sjukligt stor båt, trodde jag skulle tappa bort mig själv så fort jag klev ombord. Det var helt fantastisk, kändes dock inte som att man var på en båt fören man stod uppe på däck och det enda man såg var hav åt alla håll o kanter. Det tog sin tid att lära sig hitta på båten men ungefär lagom till sista dagen hade man någorlunda koll haha. Hann dock inte utforska hela båten tyvärr.

Första stoppet var på Haiti, sola och bada hela dagen. Andra stoppet var Jamaica, åkte på tour och låg på stranden och drack drinkar. Rena rama drömmen. Tredje och sista stoppet var Mexiko, här åkte vi också på en tour och drack TEQUILA! Självklart sola och bada här också men det blev också snorkling. Något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Fast jag är lite rädd för fiskar så blev jag mest imponeras av alla häftiga färger och former på fiskar. Såg en jättestor barracuda, jätteläskigt!  

Efter båtresan åkte vi till Miami såklart. Kärlek. Gick på Miami beach och shoppade. Sen åkte vi tillbaka till Fort Lauderdale till hotellet. När vi satt ute och åt såg vi Oasis of the Seas åka iväg på nästa tur, sorgligt att se den åka utan oss.  Därefter väntade en lång och motvillig resa hem till den svenska kylan.


torsdag 26 februari 2015

Oslipad diamant

Jag vet inte hur många timmar jag har spenderat i sadeln i mitt liv. Men brinner man för något så starkt och vill bli duktig så krävs det träning. Hör så många som säger att det ser så lätt ut att rida. Tar det som en komplimang när jag får höra det för det är det man kämpar för, iallafall jag, att det ska se lätt ut och inte synas vad man gör för hjälper. Kan ju bara tala om att jag har slitit och kämpat som ett djur, speciellt med min nuvarande busunge Lilja. Hon har stått mer på bakbenen än på alla fyra. Att först och främst få hästen att röra sig framåt och inte uppåt är ju ett framsteg haha. Hon fick nämligen ett "återfall" idag när jag red, hon har varit så duktig och inte bockat eller stegrat på veckor men så idag var det helt galet. Trodde verkligen att jag skulle ramla av, hon stegrade och bockade i full fart på en bucklig åker med isfläckar lite här och där, men höll mig kvar såklart och slutade inte fören jag vann. Men men tillbaka till att folk tycker det ser så lätt ut, ja visst nästan vem som helst kan "åka häst" men att få hästen att vilja jobba rätt är något helt annat, samspelet mellan häst och ryttare är något alldeles speciellt. 

Det går inte alltid jättebra varje ridpass men de dagar både jag och Lilja är på topp är det något helt magiskt att rida. Att få utvecklas med henne är helt fantastiskt, vi ska ta oss till de högre klasserna så ni alla får se oss på banan. Vi ska glänsa tillsammans. 

Min alldeles egna solstråle

Behövde komma på andra tankar och vad kan vara bättre än att komma ut i naturen med sin bästa vän. Bara hon och jag. Min egna solstråle, lyser upp varje dag. Passade samtidigt på att fotografera min isprinsessa som den lilla modell hon är. Finaste Sally.

onsdag 25 februari 2015

Lilja från Agersta

Kommer ihåg när jag satt på min pärla för första gången (bilden). Inte mycket riden och skitig som en gris. Jag föll direkt. Vilken aktion! En obeskrivlig känsla. Red en minitävling och vann såklart, det var väl ett tecken. Några dagar senare var hon min. En äkta oslipad diamant. 
Visst har hon krävt mycket jobb men nu är vi igång med riktiga tävlingar. Första tävlingen kom vi på fjärde plats, och då vill jag bara påpeka att hon var endast fem år och väldigt omogen för sin ålder då hon är så stor och växer fortfarande. Plus att hon aldrig varit på en tävling, nytt ställe med massor av folk och andra hästar.
På vår andra tävling vann vi! Tänk vilken potential, bara fem och ett halvt år, andra tävlingen i sitt liv och vinner - UTAN BOOTS som alla andra ekipage hade. Lite stolt får man väl vara. 
Framridning inför minitävling på Agersta, första gången på hennes rygg.